Pelle Sallin äger och brukar 2 500 hektar skog i Jämtland. Hittills har han föryngrat närmare 600 hektar, eller nästan 25 procent, med contortatall. Det innebär att han redan är nära taket för vad Skogsstyrelsen föreslår ska vara tillåtet, nämligen just 25 procent per brukningsenhet eller 50 hektar.
– Den stora älgstam som finns i den här regionen gör att det är omöjligt att föryngra med svensk tall. Alternativet gran ger en mycket sämre kalkyl och kan inte motiveras överhuvudtaget. Förslaget innebär att den enskilde skogsägaren blir styrd. Ska det vara begränsningar så är det bättre att hålla dem på landskaps- eller landsnivå, säger Pelle Sallin.
Han har också synpunkter på en eventuell begränsning av främmande trädslag nära mark som skyddas av naturvårdsskäl. Contortatall föryngras naturligt när kottarna öppnas vid brand. Annan naturlig föryngring förekommer i ytterst begränsad omfattning, enligt Pelle Sallin.
– I de fall det kommer plantuppslag så är det mycket nära äldre bestånd. Jag har aldrig sett en contortaplanta längre än 50 meter från ett contortabestånd, säger Pelle Sallin.
Enligt Skogsvårdslagen är användandet av contortatall förbjuden närmare nationalparker och naturreservat än 1 kilometer. När det gäller andra skyddsformer, till exempel Naturvårdsavtal, är det oklart hur det kommer att bli, enligt Pelle Sallin. Han undrar om farhågorna för en okontrollerad spridning av contortatall är vetenskapligt underbyggda.
– Jag upplever det snarare som ett nödargument för att finna begränsningsorsaker i allmänhet, säger han.
Pelle Sallin har i brev framfört sina synpunkter till Skogsstyrelsen. I ett utförligt svar skriver myndigheten bland annat att det, "vid särskilda skäl" bör finnas en möjlighet till undantag för begränsningsreglerna. När det gäller förbudet att använda contortatall nära nationalparker och naturreservat (ska enligt förslaget omfatta alla främmande trädslag) bör möjligheterna till en mer flexibel tillämpning utredas. I nära anslutning till naturvårdsavtal och biotopskyddsområden bör reglerna anpassas till det enskilda fallet, skriver Skogsstyrelsen.
Kommentarer
Hej Mariana Lind.
Vi lever i så olika världar Du och jag. I min skog finns plats för både produktion och naturvård. Svenskt skogsbruk har i flera 100 år byggt på människans brukande. I det ständigt förändrade skogslandskapet är det just förändringen som är konstant. Människan är ofta motståndare till förändring och på detta förhållande bygger mycket av Dina synpunkter. Likväl som det finns plats för naturvårdsavtal, nyckelbiotoper och generell hänsyn i mitt skogsbruk så finns också ett ekonomiskt ansvar för den långsiktiga planeringen. Jag är säker på att mina barnbarn kommer att kunna ta en promenad i pelarsalar av Contorta och där samsas med djur, växter och andra som uppskattar skogsekosystemen och den mångfald som utmärker modernt Svenskt Skogsbruk.
med vänliga hälsningar
Pelle
Hej Du anonyme älgjägare.
Se det positiva istället för att vara emot både skogsbrukare och contorta.
I helgen tittade jag på en totalt uppäten tallplantering, 5 ha 15 år gammalt. Kostnaden kan enkelt beskrivas så här:
15 år x 4m3 tappad tillväxt, ca 60m3 = ca 12000:-
Omplantering = 7000:-/ha.
Totalkostnad för 5 ha knappt 100 000:-
Hälsningar från Pelle som både är hängiven contortaodlare och älgjägare
Det va imponerande av dig om du lyckats prata med nån på skogsstyrelsen .Trots att dom är ägare till mängder med telefoner så svarar dom inte, måntro om dom köpt sånadär knapplösa.
Jag liksom älgen och en majoritet av jordens befolkning har vårt eget födosök som primär daglig sysselsättning. Jag är övertygad om att vi håller oss mindre hungriga om vi i framtiden ser till att ha hög och effektiv produktion i skogen.... vi kommer inte att äta oss mätta på den av "vissa förståsigpåare" avsatta arealen för naturvårdsändamål. Heja Pelle.
Pelle, din önskan är således att du ska ha möjlighet att bedriva ett skogsbruk där mångfaldens naturskogar ersätts av homogena, likåldriga plantage? För som jag förstår det genom artikeln så tycker du att anläggande av just såna plantage på 25% av markinnehavet är alldeles för litet. Idag är ca 1,8 % av skogarna nedan fjällnära gränsen skyddade, medans 2,5 % är just contorta plantage. Ändå förespråkar skogsstyrelsen en ökad användning av exoter. Du undrar om farhågorna för en okontrollerad spridning av contorta är vetenskapligt underbyggda? Jag kan inte svara på den frågan, men ställer en motfråga: tycker du att det är värt att prova? Vad händer om contortan sprider sig till den lilla andel skyddad produktiv skog vi har idag. Faktum är, enligt naturvårdsverkets undersökningar, att mindre än 5 % av värdekärnorna finns kvar. Forskarna säger att 20% måste skyddas eller restaureras för att den biologiska mångfalden ska bevaras. En väldigt jobbig ekvation, säkert ganska obekväm för dina önskemål. Att då vilja plantera contorta nära den (arealmässigt redan sparsamt) skyddade skogen känns som ett otroligt kortsiktigt tänkande. Vill du att dina barnbarn i framtiden endast ska ha möjlighet att ströva i homogena, likåldriga plantage av contorta? För den lilla areal som är skyddad idag räcker inte på långa vägar till för att den otroliga mångfalden i naturskogen ska överleva.
Du Anonym, om du är så naiv att du tror attt man som markägare har något att säga till om när det gäller älgjakt då är du mycket dåligt underättad.
Jägare som vill ha mycket älg finns det tyvärr för got om!
Pelle, du är väl markägare och innehavare av jakträtt? Om det är en så förbaskat hög älgstam att det inte går att föryngra med annat än Contortatall (men jag lovar Pelle, finns det inget annat att äta en Contortatall så kommer älgen att äta det med) så får väl du kräva att den halveras som bekymrad skogsägare. Men nä, nä...det är bättre att skylla på myndigheterna och exprimentera med en främmande art som vi inte alls vet vad den har för långtgående effekter på vår miljö.
Skriv ny kommentar