På tio år har den svenska mjölkproduktionen rasat från 3,3 miljoner ton till 2,9 miljoner. I flera områden har en tredjedel av mjölken försvunnit. Det är allvarligt för mjölken är den ryggrad som bär mycket av svenskt lantbruk. Mindre mjölk ger negativa effekter även för slakt, spannmålsproduktion och landsbygden i stort.
– Minskad mjölkmängd är en tydlig varningssignal, konstaterar Jimmy Larsson på LRF Konsult, som följer lönsamhetsutvecklingen i lantbruket.
Liksom många andra är han djupt bekymrad över utvecklingen. Även branschorganisationen Svensk Mjölk ser med växande oro på situationen.
– Vi har en industri som är anpassad för 3,3 miljoner ton och som har svårt att anpassa kostnaderna. Det är ju inte bara att slå igen ett mejeri i ett land med stora avstånd, säger Jonas Carlberg på Svensk Mjölk.

Misslyckande för Svensk Mjölk
Frågan är om Svensk Mjölk har misslyckats, i varje fall har man ju inte lyckats stärka produktionen.
– Jag tycker inte man kan säga så. Våra insatser har dämpat ett större fall.
Men fallet fortsätter, även om det i vissa områden sker en positiv utveckling.
Varför sjunker då produktionen? Betalningen för 1 kilo mjölk är i praktiken densamma här som i Danmark. En förklaring många pekar på ligger i svårigheterna att effektivisera.
– Har vi svårt att åstadkomma de förutsättningar som krävs, frågar sig Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket, som menar att mjölkföretagen måste kunna ge heltidssysselsättning åt ett par personer för att vara attraktiva och ge det liv människor vill ha. Det kräver investeringar, framtidstro och bra förutsättningar.
Han pekar också på ett närmast tabubelagt ämne, beteskravet.
– Det är klart att beteskravet är tyngande för en del företag som vill expandera. Men jag tror inte borttaget beteskrav är en lösning, i stället handlar det om att samverka för att få ihop sina marker så bra som möjligt.
Även Jimmy Larsson pekar på strukturella problem:
– Svårigheter att få till effektiva markområden för större gårdar och problem med vildsvin bromsar investeringarna i bland annat Småland.

Minskar mycket i Gävleborg
Erland Hedin är affärsrådgivare på LRF Konsult i Bollnäs, ett av de områden där mjölken minskat mest. Också han pekar på markfrågan och brist på generationsväxling som hinder för tillväxt.
– Ett problem är ibland att den gamla generationen inte trott på mjölken och inte investerat. Och vem vill ta över en sådan gård? Ett annat är de som sitter kvar för gårdsstödet och bromsar en granne som behöver mark för att expandera.
Samtidigt ser han ljus i mörkret.
– Även om det ser illa ut i länet som helhet finns det byar där det är bra fart. Där kommer investeringar att ske. Det har funnits en osäkerhet kring Milkos förmåga, men med landskapsmjölken tycker jag många är mer positiva.
Att de kommande två–tre åren blir avgörande är de flesta eniga om. Om produktionen inte vänder upp riskerar svensk mjölkproduktion att krympa till en farligt låg nivå.