BAKOM STÅR JOURNALISTEN Mats-Eric Nilsson, som i uppmärksammade böcker och en rad artiklar i Svenska Dagbladet gått till storms mot allt vad E-nummer heter. Delvis mycket förtjänstfullt och upplysande, visst kan man reagera på alla konsistensgivare, smakförstärkare och färgämnen om de används i industrimaten för att ”sminka upp” bristfälliga råvaror. Men i den utskällda E-nummerlistan ryms faktiskt ingredienser som finns i våra egna kök – ja, till och med i mormors kök. E 330, citronsyra, är bra att ha när man syltar och saftar. Och vad vore en gurkinläggning utan E 260, ättiksyra? I Aftonbladet ryckte häromveckan professorn i livsmedelshygien, Marie-Louise Danielson- Tham, ut till försvar för de kritiserade E-numren. Vissa av dem är nödvändiga och skyddar oss mot sjukdom, förklarar hon. Ett sådant ämne är E 250, natriumnitrit, som ofta används i köttvaror och som hindrar den farliga botulinumbakterien från att utvecklas. Ingen ska behöva riskera att bli allvarligt sjuk av julskinkan ... Och man kan också fråga sig vad som ger mest allergiska reaktioner, natriumbensoat, E 211, eller de mögelsvampar som ämnet används för att sätta stopp för. Jag tror att rädsla för maten är betydligt farligare än en och annan tillsats. Visst finns det skäl att gallra i tillsatsdjungeln. Men nyansera debatten om tillsatser och skräm inte människor för vanlig mat! Behöver vi märket Äkta vara? Nej, knappast, City Gross!