I augusti 2006 gjorde de två skogsägarna, som tillsammans ärvt fastigheten Bålhyttan strax väster om Filipstad i Värmland, en avverkningsanmälan. I anmälan ingick en nyckelbiotop på 34 ha som man ville avverka.
I september skickade Skogsstyrelsen ärendet vidare till länsstyrelsen, som inte bedömde att naturvärdena var tillräckligt höga för att skydda den nyckelbiotopklassade skogen. Skogsstyrelsen ville inte heller lösa in skogen.
– Vi kunde inte förstå hur man kunde registrera en så stor nyckelbiotop. Det var enligt vår bedömning trivial granskog, berättar Weda Skogs miljöansvarige Göran Vikman som har bistått markägarna i deras kamp för att få Skogsstyrelsen att ompröva sin nyckelbiotopklassning.
De har även certifieringsorganet PEFC på sin sida, då skogsfastigheten är certifierad enligt denna standard och styrelsen för PEFC i Sverige har godkänt avverkningen.
– Jag tror att de flesta skogsägare i liknande sits hade gett upp, men de vägrade acceptera att nästan hela deras avverkning skulle frysa inne som nyckelbiotop. I vågskålen låg ju virke för över 2 miljoner kronor, säger Göran.
I stället vände de sig till konsultföretaget Skogsbiologerna, som bland annat gör naturvärdesbedömningar. Oktober 2007 besökte biologen Börje Drakenberg det avverkningsanmälda skiftet. Han gick helt på Weda Skogs linje:
"Min bedömning är att området inte uppfyller kraven för klassning till nyckelbiotop, varken med stöd av naturvärdesbedömningen eller med min erfarenhet av vad som klassas som nyckelbiotoper eller vad som beskrivs som nyckelbiotop av typen "barrskog" av Skogsstyrelsen".
I januari 2009 meddelade Skogsstyrelsen plötsligt att man gjort en ny bedömning av naturvärdena. Av ett område på 34 ha som man tidigare klassat som nyckelbiotop fick nu bara 19 hektar status som nyckelbiotop, och resterande 15 hektar klassades som objekt med höga naturvärden.
– Man kan ju undra varför det inte gick att diskutera nyckelbiotopens storlek med Skogsstyrelsen tidigare, säger Göran Vikman.
För att försäkra sig om Skogsstyrelsens stöd detaljplanerade Weda Skog avverkningen tillsammans med myndigheten förra sommaren. Nu avverkar man i omkring 8 hektar av de nyckelbiotopklassade skogsområdena med Skogsstyrelsens goda minne.
– Det är fullständigt horribelt att en myndighet kan ta så här lång tid på sig för att avgöra ett klassningsärende, säger Göran Vikman.
Skogsägarna har av flera skäl avböjt att framträda med sina namn.
Kommentarer
Och en sak till...4 års kamp för att få avverka? Handläggningstiden för en avverkningsanmälan är 6 veckor, sedan är det fritt fram att hugga. Så ni kan ju fundera på varför det har tagit 4 år. Kanske tog det så lång tid att hitta en skrupelfri firma som ville åta sig avverkningen och köpa virket?
Det finns så många fel i den här artikeln så jag vet inte var jag ska börja. För det första är en certifiering frivillig där man lovar att man inte ska avverka unika naturvärden. Att nu Weda skog skiter i det åtagande är det ingen som reagerar på. Börje Drakenberg jobbar för Skogsbiologerna AB som inte är ett oberoende bolag utan får betalt av Weda skog. Dessutom har deras metoder att klassa nyckelbiotoper kritiseras starkt av andra. Skogsstyrelsen ger alldrig sitt goda minne till att avverka nyckelbiotoper. Men ibland måste de acceptera att oansvarliga markägare väljer att göra det ändå och då måste de göra det bästa av situationen. Sveriges skogspolitik, som skogsbruket och staten har enats om, säger att markägare ska ta ansvar för den biologiska mångfladen och inte avverka nyckelbiotoper. Det som dessa markägare gör (och Weda skog) bryter klart mot den uppgörelsen. För mig är dessa inga hjältar utan oansvarliga, giriga och okunniga människor.
Skogsvän uttrycker vad jag känner! Stort Grattis och ett stort tack för att Ni har kraften att "kämpa". Jag har full respekt för Er anonymitet, det ni gjort ger dock inspiration till oss andra, ( i alla fall mig).
Mvh
Ni är hjältar. Varför törs ni inte säga vilka ni är?
Det är sådana som ni vi behöver fler av. Det får inte vara så att inkompetenta tjänstemän får göra som de vill. Dessa nollor till tjänstemän är som regel bara stora i korken. De tror de är för mer än andra. Men ofta är de bara enkla skitstövlar. TACK FÖR DET NI GJORT.
Detta visar det de flesta redan vet.
De tjänstemän som har dessa jobb på skogstyrelsen, länsstyrelser är fanatiker. De är ofta uppvuxna i ett höghus i stan. När de kommer ut på landet och hittar något som inte fanns på balkongen, så pinkar de i byxorna av upphetsning. Och så tror de att de upptäckt något jätteovanligt. För det mesta är det saker som finns överallt i skogen. Dessa "muppar" är ofta väldigt inkompetenta personer när det gäller att se helheter.
Det krävs att de som säger sig försvara en levandelandsbygd verkligen ställer upp, så att dessa muppar blir förpassade till riktiga jobb.
Skriv ny kommentar