Gårdsplanen är lerig av slaskig snö. Det är skitväder i södra Halland där Mikael Elström ser vattentornet i Laholm från köksfönstret. Han tog över gården för fyra år sedan.
Investerade i ny ladugård för att kunna gå från 75 till 230 kor och satte in en Titanrobot som mjölkar fyra kor åt gången.
– Det var väl en del som skakade på huvudet åt den där Elström, säger han på väg ut till gårdskontoret.
Han är starkt kritisk till hur mejeriföreningarna agerar och till sina mjölkande kollegor. Det stora problemet i svensk mjölkproduktion, menar han, det sitter hos mjölkbönderna.
– Sättet vi driver våra oekonomiska föreningar och rädslan för förändringar stoppar ju utvecklingen helt. Sedan finns Jantelagen som bromsar väldigt mycket. Den som satsar möts av misstro.
Han är också djupt kritisk till hur mejeriföreningarna agerar på marknaden och inte bättre laddar mjölken med mervärden, trots stöd från svenska konsumenter.
– Men mjölkbönderna tycker väl det fungerar bra. De äger ju sina mejeriföreningar
och hade väl styrt dem annorlunda annars. En positiv sak är Milkos landskapsmjölk som visar på en närhet till konsumenterna och en vilja att ta betalt. Annars är det tunt, säger han.
Hoppade av Arla
När han märkte att det var svårt att förändra valde han att hoppa av som representant för Arla.
– Jag misslyckades med att förändra det som jag kände borde förändras. Då var det bättre att hoppa av.
I dag är utgångspunkten att ha fokus på det han själv kan påverka, den egna
gården.
– Lönsamheten måste jag fixa själv, avräkningspriset är inte mycket att göra åt.
Trots att 2009 var ett uselt år lyckades han få ett hyfsat resultat och för 2010 räknar han med 10 000 i vinst per ko.
– Ett par miljoner i resultat skulle väl vara bra, eller hur?
Du är ganska kaxig?
– Ja va katten, man måste väl spänna bågen. Det måste finnas lite jävlar anamma och tro på det man gör. Men jag har mycket kvar att effektivisera och visst har jag gjort en hel del felsteg på vägen. Hellre det än att inte ta några steg alls.
Mikael Elström har en klar målsättning med sitt jobb, tydlig kontroll över alla kostnader och en vilja att tänka nytt. Han håller med om att det spelar in att de naturliga förutsättningarna är bra och att det finns en tro på mjölken i bygden.
– Om alla lägger av blir det ju väldigt negativt.
Mål på kort och lång sikt
Men han tror framför allt att det handlar om att sätta upp mål, både för stunden
och på längre sikt.
– Vi har ett övergripande mål: Att producera en miljon kilo mjölk per årsanställd,
vilket ger en lönekostnad på 35–40 öre per kilo mjölk. Vi är inte där än, men vi är på väg och producerade 750 000 per anställd förra året.
Framåt handlar det troligen om att utvidga. 80 kor till finns i framtidstänket.
– Det går inte att stå stilla. Kan vi vara ytterligare någon anställd tror jag det blir ett ännu bättre företag.
Kommentarer
Om Herr gossen Emil Ruda tar o skiljer sig, så har han gigantiskt mycket tid att ägna åt kossorna. Kanske kan han rent av tjäna 20000$ per/ko.
om vi räknar att mikael jobbar 16tim om dagen X 365 dagar = 5840 tim .Om vi räknar att varje ko kräver 26 timmar om året kan han ha runt 225 kor själv och ändå ha ca 2900 timmar till utejobbet så det finns en stor möjlighet att förbättra lönsamheten på gårdsnivån
Det är en härlig tid när det rullar på framförallt i det egna företaget och själv klart håller jag med mikael Elström . Med hans lokala förutsättningar så fungerar det.
Man måste även vara medveten om vad mejeriet man är ansluten till har för anbitioner inte bara för ett par år utan på längre sikt.
Jag kan stolt säga jag delar hans visoner men inte låter jag staten husera med lantbruket hur som helst för det. Jag tycker att man ska kämpa för sina åsikter för det är sällan någon gör det åt en och upplevs jag som gnällig så tar jag det. Men det är också många som inte vågar skriva ut sitt namn men det gör inte mej något,man framför ju en åsikt.
Det är trevligt att läsa om en mjölkproducent som ser framåt, har tydlig målsättning och försöker göra något själv åt sin situation.
Många kommentarer i mjölkfrågor andas bitterhet, inskränkthet och vill att någon annan ska fixa lönsamheten på gården.
Om alla mjölkbönder sänkte produktionen med låt säga 10% så kanske vi hade ett annat läge när det gäller mjölkpriset. I stället så trycker man in så många kor att ladugårdsväggarna bågnar, det blir tungjobbat och ett evigt pusslande med platser. Jag har haft några tomplatser i vinter, trots att mjölkpriset är uselt så har jag mått väldigt bra, och jag har inte märkt någon större skillnad på sista raden i bokföringen.
Det lyser om Elström ! Utöka , producera mera , investera med vinstkapital, rätt melodi . Det stora problemet sitter hos hans mjölkande kollegor !
Jag gillar inte jantelagen.. Kör på bara, du är duktig om du klarar av det! Ha mål och ambitioner annars kommer man ingenstans!
Va fan Elström duktigare än danskarna.10 000kr vinst när ALLT är betalt per ko 2,3 mille per år de du i tio år
vilken lirare
Om mejeriet sänker priset med en 50 öring det är inga problem skicka hem en gubbe o tryck in några hundra kor till och problemet är löst.
Mejeri folket måste avguda en sån kille som låter dom arbeta ifred o inte har några syn punkter vad dom hittar på
kanske skulle rubriken var
"BYT MEJERI"
Skriv ny kommentar